Dikter

Viskande

pratade viskande tränger omkring

huvudet svindlar, yrar

förstår inte deras förkunnelse

dimhöljda höjer de rösten, talar i stämmor

som etsande gör en skåra av förbryllande klartext

ristas in i pergamenten, förvaltas med vördnad

skapar repliken, föds frågan

finns livet?

 

© Harriet Gullin

Kommentarer   

 
#7 Harriet Gullin 2010-09-28 13:09
Tack för din kommentar Hanna, den värmer ;-)

Harriet
Citera
 
 
#6 Harriet Gullin 2010-09-28 13:08
Tack Anette. Jag har mystiken runt mig hela tiden som viskar;-);-)

Harriet
Citera
 
 
#5 Hanna Gustafsson 2010-09-28 12:51
Tål att läsas om och om igen och hela tiden framträder nya rader, nya bilder: jag gillar framförallt de sista tre och frågan som öppnar upp. Snyggt!
Citera
 
 
#4 Anette Rosenberg 2010-09-27 21:09
Harriet, känner känsla av mystik i texten. Bra!
Citera
 
 
#3 Harriet Gullin 2010-09-27 21:00
Tack Jan och Alicja. :D
Citera
 
 
#2 Alicja Lappalainen 2010-09-27 20:57
Harriet! En bra dikt. Här känns kosmos med sina röster som kräver ett svar.
Hälsningar
Alicja :-)
Citera
 
 
#1 Jan Myrefelt 2010-09-27 18:56
hej
din text fångar mig redan på första raden,, "de viskande tränger omkring" passar bra till din övriga text ,,bra
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information