Dikter

Väsen och varg

Nina Ahlzén

Detaljer

Kategori: Dikter

Publicerad onsdag, 25 januari 2012 12:00

Skriven av Nina Ahlzén

Träffar: 193

Väsen suddade konturerna nästan var dag. Jag protesterade inte. Han såg mig krysta.

Byltet virad i hinnor bar han ut när jag sov. I sömnen drömde jag att han bar iväg mitt barn och kom tillbaka med varg. Det här är din varg att föda.
Varg lades vid mitt sprängfyllda juver. Den sötaktiga krampen och den stora svarta nosen, fick mig att fyllas av min kropp.

Mitt kött och det andra fick mig att torka, stelna, bli.
Och allt är blickstilla, bådar, bidar, bär undan.

Bara himlarna rör sig, letar iden bland bergen, sänker sig, gradvis. Vi är skikt efter skikt. Vi bär landskap, människoberg. Stupar vilt och stilla.

© Nina Ahlzén