Kortprosa

Vårt gemensamma kosmos

Detaljer

Kategori: Kortprosa

Publicerad tisdag, 15 februari 2011 12:00

Skriven av Ethel Hedström

Träffar: 432

Jag försöker föreställa mig hur det är. Det är så svårt. När jag var liten lärde jag mig att solen rör sig, att den går upp i horisonten på morgonen och försvinner ner under himlaranden på kvällen. Nu vet jag förstås att det inte är så. Det är jorden som kretsar kring solen. Tillsammans med solen snurrar vi sen runt i superhög fart i den spiral av mängder med olika solsystem som vi kallar Vintergatan. Därutöver roterar vi runt centrum av vår enorma galax.

Och som det inte vore nog, rör vi oss tillsammans med Vintergatan, genom universum i en svindlande hög hastighet. Vilken makalös tanke, att vi färdas så snabbt. Jag tycker att jag borde förnimma rymdens starka virvelvindar runt huvudet, känna yrsel över alla snurrar. Svindlande för mitt intellekt. Jag blir oerhört ödmjuk inför livet. Upplever andlighet. Här lever vi en kort tid på en liten blå planet mitt i allt det enormt stora. Ofattbart stora. Kanske i en oändlighet. Fascinerande.

© Ethel Hedström