Kortprosa

Vår mamma!

Vår mamma

ImageAldrig mer får vi se henne, höra henne eller känna hennes beröring. Aldrig mer får vi berätta för henne om vad som händer i våra liv. Aldrig mer kan vi fråga henne om det som hände förr.

Vi får aldrig mer smeka hennes hår eller hennes hand, aldrig mer krama henne och tala om vilken underbar mamma hon alltid varit. Men vi behöver heller aldrig mer se henne plågad och fjättrad till sin stol. Vi behöver heller aldrig mer se henne tvinga i sig maten som hon inte ville ha.

Vi vet att hon fått den frid som hon behövde och vi unnar henne vilan. Allt vad som behövde sägas blev sagt. Mamma fick leva ett långt och för det mesta behagligt liv, hon fick se sina barn och barnbarn växa upp och bilda egna familjer. Hon var den snällaste människan som fanns.

Under hennes levnadstid hände så mycket, hon fick uppleva när radion kom och när TV: n gjorde sitt genombrott. På hennes 90-årsdag samlades släkt och vänner och hyllade henne. Vi tror att hon var nöjd med sitt liv, trots att det säkert många gånger i yngre dar var knapert, och trots att hälsan inte alltid stod henne bi.  

Hon var klar i tankar och sinne ända till slutet. Mitt i vårblomning och fågelsång lämnade hon oss men hon kommer alltid att finnas med i våra tankar och hjärtan.

Kommentarer   

 
#2 Birgitta Stark 2008-05-16 12:54
Tack för de vänliga orden om min text. Detta skrev jag för två år sedan i samband med mammas bortgång.
Citera
 
 
#1 Katarina Forsberg 2008-05-16 02:02
Fint minne Birgitta! Glad för din skull att din mamma var klar in i det sista och hoppas att hon slapp lida; kom din himlen mitt i vårblom och fågelsång!! Tycker väldigt om din text! Beskriver lite livets gång på ett hoppfullt sätt ändå. Det är hemskt att förlora en mamma, jag vet. Har förlorat två mammor. Men man får ta tillvara på de fina minnen man har och leva vidare på det./tack för din text!/Katarina
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information