Kåserier

Tystad på skrivarretreat

Magnus Lindgren

Detaljer

Kategori: Kåserier

Publicerad måndag, 08 augusti 2011 14:00

Skriven av Magnus Lindgren

Träffar: 262

Plötsligt inser han att begreppet retreat, åtminstone där han just nu befinner sig på den vackert belägna kursgården i norra Halland, betyder en helg av intensiv samvaro i grupp under absolut tystnad.

Det kanske är allmänt känt att det alltid är tyst på retreater. Men det har i alla fall inte han förstått. Inte förrän alldeles nyss då de båda kursledarna vänligt hälsat tolv förväntansfulla kursdeltagare varmt välkomna till – just det: TYST skrivarretreat.

Samtidigt försäkrar man leende att tystnaden faktiskt får brytas; vid krissituation eller nödläge. Han tänker att de menar sådant som våldsam brand, akut sjukdom eller omedelbar fara för eget eller annans liv. Sådant måste väl ändå kunna sorteras in under kategorin hemskheter där det trots allt är okey att bryta mot reglementet. Dock inte mycket annat, verkar det. Kontakt med yttervärlden i form av prat i mobiltelefoner är inte att rekommendera, och inte tillåtet alls i den byggnad där man mestadels vistas. Långt bort ska man gå i så fall, och bara om man absolut måste.

Sakta går det upp för honom att tanken med denna retreat redan från början måste ha varit att samla en grupp för varandra helt främmande människor, på ett avskilt beläget ställe under en hel helg. Alla med gemensamt intresse för företeelsen skapande skrivande – det vill säga att skapa texter med ord. Men kursdeltagarna ska helt enkelt tvingas nöja sig med att lyssna till varandra, och att känna med varandra, bara under fullständig tystnad. Först efter ytterligare en stund tror han sig förstå den fulla innebörden av detta märkliga kursupplägg: "Vi kommer alltså inte att få lov att tala med varandra, överhuvudtaget".

Det är som om någon har fått för sig att man stöter ihop med nyfikna människor med intresse för skapande skrivande så snart man ger sig av hemifrån. Som om den sorten står och hänger i varenda busskur. Så är det inte för honom. Han undrar hur det är för de andra.

Men de kanske alltid har turen att hamna bredvid en sådan person på tåget till Malmö eller när de flyger till Stockholm. Och än mer tursamt blir varje sådan tillfällig bekantskap till ett förtroligt samtal när de båda direkt upptäcker att de faktiskt har detta lite speciella intresse gemensamt. Det är som om man växer på träd, helt enkelt.

De andra hade kanske allihop tänkt: "Om jag åker på skrivarretreat, så slipper jag åtminstone tala med den där sortens jobbigt nyfikna människor med intresse för skapade skrivande". Gud vad skönt det ska bli!" Och så hade de skickat in sina anmälningar till kursen.