Dikter

Tumult islossning

lossningVåren stretar med beslutsam bestämdhet

och gör sitt intåg

kölden släpper sitt krampaktiga grepp om tunn våris

och ljudet sjunger likt brusten spänd fiolsträng

ett rungande vårskrik

fortplantar sig genom krackelerad  yta

och sången minner om gångna tumults islossningar

där burdusa isflak på kant med varandra

våldsamt bänts isär

och uppgivet fått ge vika

för vårens stridande vilja


Jag tar det avgörande steget

och för en kort sekund

vacklar självförtroendet på det spegelblanka underlaget

greppet sluter om klykans silkesmjuka videung

jag vänder blicken till motsatta stranden

och ser din kantiga siluett blekna i soldiset


© Anette Rosenberg

 

Kommentarer   

 
#5 Matilda Wallenberg 2010-05-05 02:05
Lycka till med framtida skrivandet :-)
Citera
 
 
#4 Anette Rosenberg 2010-05-02 23:37
Tack Matilda. Jag blir väldigt glad för din konstruktiva kritik!!!
Tar med den som en lärdom för framtiden!!!
Citera
 
 
#3 Matilda Wallenberg 2010-04-30 00:02
Jo jag tycker om den och läste den igen nu, du kunde möjligen ha haft nåt adjektiv mindre för du gestaltar fint och skapar bra bilder:-) T.ex. skulle det låta bättre med "(och) ser din siluett blekna i soldiset" utan ordet kantiga. Bara tips på hur dikten skulle kunna bli ännu bättre!
Citera
 
 
#2 Anette Rosenberg 2010-04-29 23:19
Matilda, hjärtligt tack för din respons på min text. Glad blir jag!
Citera
 
 
#1 Matilda Wallenberg 2010-04-29 00:17
Hej Anette! Vilken härlig dikt om hur våren tränger sig fram och får isarna att smälta:-)
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information