Kortprosa

Trettiosex steg över gården

Detaljer

Kategori: Kortprosa

Publicerad onsdag, 29 augusti 2007 13:00

Skriven av Inger IMSE Segerstedt

Träffar: 1469

Trettiosex steg över gården

 

Lars gick med tunga steg i den nötta trappan. Nednötta av hans fötter.

– Undrar hur många gånger jag gått upp och ner i den här trappan, muttrade han för sig själv.

Han hade bott i samma tvårummare i femtiotvå år. Lägenheten låg på tredje våningen och hade två fönster mot väster. Köksfönstret och så rumsfönstret som också hade balkongdörr. Sovrummet hade ett takfönster som vette mot söder och himlen. Det var en riktigt trevlig lägenhet som han köpte för den fantastiska summan av tvåtusen sjuhundra riksdaler, minsann. Stolt som en tupp hade han betalat insatsen och kvitterat ut tre nycklar. Pengarna som han sparat alltsedan han börjat på Sågen, direkt efter skolan, hade räckt till både möbler och husgeråd.

Föräldrarna tyckte att han slösade. men Lars ville att den kvinna som skulle leva med honom skulle ha det allra bästa. Problemet var bara att han inte kunde fatta tycke för någon. Visst var han ute på dans och visst flirtade han lite då och då, men se kär blev han inte.

Åren gick och trapporna nöttes nästan bara av Lars. Efter pensioneringen hade Lars reparerat lite. Skaffat ett nytt kylskåp och satt nya tapeter i köket. Han började en bridgekurs och hoppet om en livskamrat på ålderns höst fick fart. Men det ville sig inte. Kanske berodde det på att han vant sig att vara själv i sin fina lägenhet. Det tog liksom emot att bjuda hem någon.

Vid sjuttiosju års ålder hade han fogat sig i sitt öde. En plats på servicehuset hade han fått och lägenheten var såld till en ung familj. Värdestegringen på hans lilla lägenhet var sanslös, tyckte Lars. Han fick tvåhundratjugofemtusen kronor för den! Vad i hela friden skulle han göra med alla dom pengarna? Inga syskon och följaktligen inga syskonbarn. Arvsfonden skulle inte ha dom, tyckte han.

Efter flera dagars grubblerier kom han på att han skulle resa upp pengarna. När han flyttat in i sin enrummare på servicehuset begav han sig till närmaste resebyrå.

– God dag, jag vill beställa en långresa, sa han kavat.

– God dag, jasså en långresa minsann, sa den näpna lilla varelsen på andra sidan disken.

– Jajamän, gärna en resa tillsammans med andra gubbar och gummor och till något vackert ställe.

– Är det säkert att detta inte bara är fantasier? Ska Ni verkligen boka en resa? Flickstackarn började bli lite förvirrad.

– Klart som korvspad att jag ska resa. Här är telefonnummer till min läkare som kan garantera att jag är klar i knoppen. Ring honom och kolla om du vill. Knåpar du ihop något trevligt så återkommer jag på torsdag. Lars reste sig och gick.

Torsdagen kom och Lars stegade glad i hågen in på resebyrån. Den näpna tösen var upptagen med en dam som skrattade högt åt något som flickan sa. I samma stund såg hon på Lars.

– När man talar om trollen. här har vi den reslystne mannen i egen hög person. Får jag presentera Fru Lundberg som ska på samma resa som Ni herr Falk. I alla fall i början.

Och så stod hon där...efter alla dessa år!