Dikter

Till hösten faller löven i glömska

lovPlogens djupa fåror

lämnar lerjordens glansiga yta öppen

att soltorka

till lerkokans ogenomträngliga pansar


Knivens vassa egg

lämnar hjärtats brustna hinna öppen

att frystorka

till kärlekstörstande frostnupna kylrum


Lerkokans ogenomträngliga pansar tjälsprängs

faller sönder under vinterns isande järnkalla nätter

hjärtats brustna hinna smider samman

värms upp av vårsolens kittlande morgonstrålar

och mognar fram till solsöta saftiga jordgubbar


Till hösten faller löven i glömska

vi går hand i hand in

värmer oss framför kakelugnen

och lämnar köldens råa andedräkt

i farstun

© Anette Rosenberg

 

Kommentarer   

 
#2 Anette Rosenberg 2010-02-20 13:56
Tack så mycket Hanna. Din kommentar betyder väldigt mycket, jag bli jätteglad!!!
Citera
 
 
#1 Hanna Gustafsson 2010-02-19 18:18
Gillade verkligen raden "Lerkokans ogenomträngliga pansar tjälsprängs", får mig att tänka på naturens krafter i det lilla och stora. Fint bildspråk!
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information