Dikter

Till en död flicka

Till en död flicka

Jag läste en gång en dikt

och hörde den sedan som sång,

den bosatte sig i mitt inre

som en ljudande mollton av sorg.

 

"Hon skrek som en vingskjuten and

när hon föll i sjön."

  

Så lyder den smärtsamma dikten

som väcker ditt minne till liv,

men inget skri ur din strupe flög

när den dödande snaran drogs till

och ingen, ingen du älskat

fast så många en nyckel har sökt.

 

Din ensamma flicksjäl

flöt bort med sommarens vind

och sorgens låga mollton

blev din.

 

© Ann Bolinder 

Fotnot: Dikten är till minne av en ung flicka som led av ett handikapp; hon saknade förmåga att skapa och inse glädjen av relationer. Ingen i hennes närhet förmådde hjälpa henne. Hon tog livet av sig.

 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information