Kortprosa

Tidstjuvar

Detaljer

Kategori: Kortprosa

Publicerad torsdag, 02 februari 2012 12:00

Skriven av Yvonne Andersson

Träffar: 163

När jag träffat en tidstjuv på bussen, sitter skavet kvar långt efteråt. Känslan av att det pirrar och ruggar upp min yta, min sfär, där jag egentligen har rätt att vara mig själv och ifred, förföljer mig på min lilla promenad från bussen, in i varuhusen, restaurangerna och på låtsasposten. Hon strimlar mitt omdöme och jag frågar mig själv efteråt, när skavet långt senare försvunnit, varför jag inte tagit min sköld med mig, varför värjorna blivit lämnade hemma, när jag så väl behöver dem.

Önskar jag kunde skaka av mig det där luddigt klibbiga som tidstjuven lämnat på mig. Undrar hur hon känner sig efter att vi skiljts åt. Är hon avskalat klar och redig i tanken, då hon lämnat över sina bekymmer i min sfär, och har sin egen fri för rymd och bekväma rörelser.

Ett öppet sinne är vad jag vanligen förordar. Men om tidstjuven ska ta sig i där, måste jag självklart ta mitt skal på mig nästa gång jag åker buss.

© Yvonne Andersson