Dikter

Gunnel M Öquist

Detaljer

Kategori: Dikter

Publicerad tisdag, 12 januari 2010 07:00

Skriven av Gunnel M Öquist

Träffar: 624

Tankar om Uppbrott nittonhundranittiosex

Fingerfärdigheten håller det avyttrade i handen

natten sveper som en örn, över dagens landskap

Dunklet finner sej själv i skuggan av det lysande

som aldrig alltid nästlar sej in i

de bespårade,bespråkade avlägsenheterna

Jungfruburen som satte allting på plats från början

rister med en svepande gest

så att väggarna rasar i händerna på Det sviktande

Ögonblicken dansar i gläntorna av det Avsidestagna

och i slottet Mordank, slår friden dank

medan de Befjädrade orsakssammanhangen tar en promenad

utmed Eldarnas strand

Det sköljer vågor igenom detta Lysande hem

där jorden inte fick tid nog att gro

Det fjällar utmed livstyckena, som gång på gång försökt sej

Det sjunger i Det ävna om Land utan namn

och det kämpar i Det som kommer ur det  Förnekande lystna

Stranden bär märken efter strid

och gruset efter fötter som gått runt runt i försök att komma vidare

Men så lyfter jag blicken och ser en glimt

och jag vet att nu är det dags

att bryta upp

och gå

© Gunnel M Öquist