Dikter
Tankar från en svunnen tid
- Detaljer
- Kategori: Dikter
- Publicerad tisdag, 10 januari 2012 16:00
- Skriven av Kari J Koljonen
- Träffar: 369
Det finns en morgondag
alltid längre fram i tiden
och nya blanka ark
för den som inte vet,
att pennor följer avtryck
från en tid som är förliden
och att allt som finns där bortom
är guds egen hemlighet.
Du såg mitt inre rum
för att där inga väggar fanns
och tog din kärlek med dig
när du skyndade förbi.
Jag vet ej var du lade
nyckeln någonstans
till mitt hjärta där jag ville
att du för alltid skulle bli.
Så märklig den är
din yttre barriär
för den hindrar ej värmen
i djupet av ditt bröst
från att tända den låga
som saknaden bär
som brinner för kärlek
och längtan till tröst.
Du vände ej din kappa
för sorgens svarta vind
och kände ingen rädsla
för livets vita ljus.
Men det hände att jag såg
tårar på din kind
och hörde dig gråta
i aftonvindens sus.
Långt där bortom havet
och den himmel som är grå
finns ett mäktig rike
som hör oss människor till.
Dess port är prydd med rosor
och nog kan du väl förstå,
att om vår fader ger dig en
tar jag den som står intill.
© Kari J Koljonen
Kommentarer
Oj, det var inget dåligt omdöme :) Om det är något jag avundas här i världen, så är det människor som har förmågan att integrera ord i toner, och vice versa.
Tack för din kommentar!
Kari J Koljonen
Är den sann, ingen som vet. Men ovan var tanke finns en bro, mödosamt lagd sten för sten. Det finns ingen våg, ingen vind, som förmår ändra vår tro.
Tack för din kommentar!
Kari J Koljonen
Tror det är så att vara och en av oss har sång och musik inom sig. Ett varmt tack för din kommentar!
KJK
Annmarie
Tack!
RSS-flöde för kommentarer på denna post