Dikter

Springer in som berusad i en sjungande rymd

Ett leendes vingbredd

en avslöjande vattenring, kärnhus punktskrift
hopknutna känslospröt, sten mot sten till grus till sand
till ingenting tanken en gungande gunghäst
trasdockan kvar uppe på vind, en stråkes sista flykt
som träd i motlut ändå i samma våglängd


ängsmarken full av som hjässor och fontanell
här finns jordfärger och mantelljus, mungipor till en
vanvettigt tillkletad identitet, en vilja längst in
blänket från flimmerhår i sommarhud
också sköten till liv mellan innerdörr och ytterdörr


med livmoderblommors vågbrus, ett språk en passage
som då en årsstid öppnar sig igen kring sound
till alibin eller som till rop att komma in, ett utspänt
i hane och mot avtryckren till ett vackert alfabet
likt skålar full av sinnligt rus, med tungor som får
måla hur som helst, i virvlar till sånt som annars aldrig syns

 

Kommentarer   

 
#4 Anette Rosenberg 2009-05-29 01:25
" Ett leendes vingbredd" en härlig formulering! Ger mig en härlig frihetskänsla, nästan svävande!
Citera
 
 
#3 Hans-Olof Boström 2009-05-29 01:13
Oj oj , tack Ursula , tack Harriet
det var fint sagt , hela jag lyser ..
Citera
 
 
#2 Ursula Weichler 2009-05-29 00:27
WOW! Det här är mer än en dikt, det här är lika mycket ordkonst som måleri. Har läst flera gånger och får bara ut mer och mer!:D Egentligen borde den, om jag får dristas komma med en personlig reflektion, ha större avstånd mellan bilderna, fler radluftningar, för det är den så väl värd. Stor text, bara älskar den!
Citera
 
 
#1 Harriet Gullin 2009-05-29 00:17
Härlig dikt. Jag skulle vilja göra som rubriken antyder, lite oftare :-):-)
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information