Dikter

Sönderfiltration

Jag har en pärm fylld med papper som innehåller verklighetsbaserad fakta om mina drömmar
där har jag lindat in mina desperationer, försökt skapa kontroll i illusionens veliga sömmar
öppnar jag den och läser livet inser jag att jag är levande dödlig human som du och jag och
alla andra ni kan gråta vi kan bedja försöka men charmen kan vara att aldrig förstå fullt ut

Jag irrar runt lite som på is men halkar rätt sällan isen är inte så hal
men en is som inte är hal är det ens någon is kan man undra och nej det är något förutsägbart
hur gör man då för att sprätta upp sömmar och sy sitt eget mönster av genomskinligt tyg
hur gör man då för att våga klappa en tanke på axeln utan att bli skamset generad frustrerande blyg

Om man bara vill öppna sitt sovrumsfönster och skrika I LOVE YOU till en hund någon gång
när man vill stå rakryggad men ändå förblir så pass krokig böjd
att man snuddar vid knäna och snubblar på planerade trappsteg är fast i en cirkel och aldrig blir nöjd

Kan jag öppna bröstet och gråta från hjärtat men ändå bli tröstad fast det är blodigt och dant
kanske kan jag ge er pärmen så jag slipper det förrädiska begäret att kontrollera sönderfiltrera
drömmarna som ger mig hopp om framtiden lyckan

Kommentarer   

 
#1 Anette Rosenberg 2009-11-09 19:58
Linnea, en intressant och kompakt text som jag fick läsa några gånger för att ta in. Det var många fina formuleringar. Som " Kan jag öppna bröstet och gråta från hjärtat men ändå bli tröstad fast det är blodigt och dant" Att få lätta sitt hjärta och dela sina tankar med någon som kan lyssna, ett sätt att komma vidare. Bra skrivet!
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information