Dikter
snigelpicka
- Detaljer
- Kategori: Dikter
- Publicerad onsdag, 12 maj 2010 07:00
- Skriven av Linnea Östlund
- Träffar: 588
det var nog något i luften
för lungorna
krympte
kanske en kemikalie
potentiell att bilda
blodig hosta
de vita dörrarna
var så stängda
och människorna
var så lite människor
alla väggar
slöt sig om mig
(kände du som jag?)
jag vet att jag ropade
till allt som kunde höra
men här fanns ingen
respons att få
bara miljoner frågor
som väggarna
stod svarslösa inför
(kanske hörde du trots allt)
så liten ville jag vara
att jag kunde flyga iväg
på en fjäril
så mycket barn
att jag kunde peka på en
röd och svartprickig insekt
och säga
titta mamma, en snigelpicka
igen
bara lite jättemycket
mindre än dig
fast du såg så
väldigt jätteliten ut
så sliten ut
lika krympt
som mina lungor
lika mycket ingenting
som ingenting
ändå
så pass mycket någon
som bara någon
har mandat att vara
och djävulen tänkte
ska vi ta stryptag på varandra
du och jag
men kroppen kände
något varmt
jag satte mig bredvid dig
ville tårar
men sa hej
© Linnea Östlund
Kommentarer
RSS-flöde för kommentarer på denna post