Dikter

Skymninsland

ensamVandrandes i skymningsland
letandes efter en tröstande hand

Fann en silhuett i distant
men vägen var för brant

Med blödande händer jag klättrade
fötterna bakom mig som fjättrade

Mitt liv inte längre värt att skona
när jag väll nått min krona

Ju närmre jag kom, ju tydligare kunde jag se dig
hoppades du skulle slå ut dina armar när du såg mig

Jag stod där ensam och det börjar dugga
det var endast min egen skugga

 

© Tobias Myrbakk

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information