Noveller
Skuggvandrare
- Detaljer
- Kategori: Noveller
- Publicerad måndag, 30 januari 2012 16:00
- Skriven av Lennart Andersson
- Träffar: 559
En livstjuv, som finns därute i sanningens bakgårdar sedan några månader, studerar dig intensivt, Rolf. När han ska slå till, tillhör han den döda tomhetens sanning. På något sätt försvinner ungefär samtidigt ditt gamla medvetande tyst ur ditt liv. Det uppfattar du enbart som om kall brandrök stryker förbi ditt ansikte.
Det mesta av ditt gamla liv har emellertid redan passerat genom livstjuvens medvetande och ut över nejden ett par minuter tidigare.
Han stegar slutligen ut i tystnaden och efterlämnar intet.
Du befinner dig alltså redan i kylan, när vinden ger ifrån sig ett ödsligt klockliknande ljud, som drar eko över kiselstenarna längs stranden, dit enbart de, som redan är vilse i tillvaron, kan komma till.
När den nya världen står i begrepp att ta över kommer ett silkeslent mörker över dig. Du får aldrig veta att tidens tunga hand har fallit över dig. Kanske lika bra det. Du har däremot redan varit medveten om, att något sådant skulle ske förr eller senare. Kvar har du ditt namn men varken någon beständig karaktär eller historia.
Men mörkret befolkas lika plötsligt med tassande steg. Att du kommer att bli medberoende med dessa människor kan du inte ens i din vildaste fantasi föreställa dig. Till din oförställbara förvåning har de åtskilligt gemensamt med dig.
Men det blir tydligt först då farfar kommer in i bilden. Vem han var eller varför han kallades så intresserar föga men att han var alldeles för alldaglig för att kunna beskrivas fascinerar vem som helst. Han var varken lång eller kort, gammal eller ung. Men han hade förmågor, som gjorde, att han blev biktfader till vem det än varda månde och utan att de begrep hur det hade gått till.
