Kåserier
Skrivreglerna är till för att brytas
- Detaljer
- Kategori: Kåserier
- Publicerad tisdag, 05 augusti 2008 10:00
- Skriven av Ingbritt Wik
- Träffar: 1412
Skrivreglerna är till för att brytas
Ibland kan man bli lite yr i mössan, när man studerar läroböcker i skrivkonsten. Man blir inte riktigt klar över vad som gäller, reglerna eller inte reglerna ...
På många ställen har jag fått ögonen på just det faktum att det står att man kan bryta emot uppgjorda regler. Inte som nybörjare, nej då! Det gäller endast dem som först har präntat in hur det ska vara.
Jag kan inte undvika att förundras över detta fenomen. Om man ändå kan eller till och med bör bryta mot gängse regler. Vad är det då för vits med att först plugga in dem, så de sitter stadigt fast i ryggmärgen, om man sedan bara kan låta dem ligga och damma igen?
Hur ser en jury skillnad på två texter som är skrivna av två olika personer? Där en av skribenterna är mycket lärd och den andra stackaren bara är på nybörjarstadiet. Jag menar, hur ser man att den ena texten är skriven av en som bryter mot reglerna, för att visa att han kan skriva och på så vis har rätt att hoppa över en del regler? Det skulle ju lika gärna kunna bli den som är nybörjare som får motta diplomen och de rungande applåderna. Det här övergår min horisont.
Har faktiskt sett hur tecknet ellips (tre punkter) skrivs efter tycke och smak. Kan man verkligen göra det? Eller räknas kanske skrivtecknen in under språklära och får på så vis hållas inom regeln? Då är det ju i så fall ofta fel i skönlitterära böcker och andra texter som jag läst.
Det skulle ju behöva skrivas en regelbok, där alla regler som man får bryta emot står inskrivna, så det inte blir som med ellipserna? Ibland så här ... och ibland så där... De tre punkterna som sitter efter ordet med ett mellanslag mellan ord och ellips, betyder ju att ordet är helt men att fortsättningen på meningen är borta eller att personen i en dialog inte sa något mer. – Medan ellipsens tre punkter får sitta ihop med det halva ordet UTAN mellanslag när ordet är avbrutet och inte varken skrivs eller talas ut mer än till exempel till hälften.
Jag blev så frustrerad över detta, så jag bestämde mig – EN GÅNG FÖR ALLA – att jag skulle skriva UTAN att bryta mot den regeln i just det här fallet med ellipsen – alltså skriva så som det är regel på att man ska göra. Då vet jag åtminstone var jag har mig själv.
Varför är det tillåtet att göra fel med vett och vilja? Är det för att författare som skapat sig ett känt namn, även ska kunna skriva, trots att de kanske inte kan? Det var ingen snäll fråga, men det måste ju finnas fog för att man nästan propagerar för just det felaktiga skrivsättet.
Så har jag läst att det är lika diffust med novellens uppbyggnad. Den berömde och för längesedan döde skalden och hans fel höjs till skyarna, genom att berömma hans försiktighet att visa konfliktens olika vändpunkter. Där får man leta efter vändpunkterna, och det anses då vara fint. Om jag glömmer bort att konflikten ska stegras till max och sedan ebba ut och peka på ett skickligt skrivet slut ... Inte sjutton får jag något beröm då, eller beror det på att jag inte är död? OM JAG KUNDE BEGRIPA ... Men det kan jag inte.
© Ingbritt Wik
Kommentarer
Regler måste ju finnas men därmed inte sagt att man måste följa dom slaviskt...
Viktigast är väl att ta till sig kritik på ett positivt sätt och att skriva mycket. Då tror jag att man till slut hittar sitt eget uttryckssätt.
Precis som Johan så kämpar jag med en längre text just nu och det är verkligen ett krävande och till och med hårt arbete. Dessutom är det stor risk att den blir refuserad, men jag skriver ia lla fall på...Oförtrutet !
Nu vill jag ha vår utanför fönstret och se snödroppar.
Javisst frustrerad kan man bli när man blir nekad sina ord om och om igen; men det är bara att försöka igen. Kankse med ny lärdom av andras ord- och mer erfarenhet av vår jord...skratt.. .det rimmade det sista va?
Vad jag menar skriv det du har i hjärtat och det hjälper en lång del på vägen i skrivandet!
Jag tror att din förvirring är helt tillfredsställa nde dvs. frisk. I det vanliga skrivandet av olika artiklar gäller klarhet
och pregnans - enkelt ordval och korta meningar. Om du menar
skönlitterärt skrivande i poesins form finns allamöjligheter till
utflykter,men då handlar det i första hand inte om omedelbar
komunikation, utan om inre tolkning och språkligt nytänkande.
Din förvirring kanske snarare är en personlig orienteringsmiss.
Du söker regler, normer och förhållningssät t utanför dig själv och
hamnar då i kaos. Förståeligt! Skrivandet sker från din egen
personlighet och jagfixerade personlighet. Risken med alla böcker och mer eller mindre pedagogiskt utformade skrivanvisninga r kan
snarare vara en belastning än personlig tillgång. Men - på ett
sätt börjar allt skrivande i en sorts förvirring, kaos och splittring, för att senare mogna till "frukter" - som nu - mogna gyllene plommon vilande i varmt, hungring händer! Ta alltså alla
"regler" och råd med distans och kritik!
Varma hälsningar
hanevert r.
RSS-flöde för kommentarer på denna post