Dikter

Skogens kung

skogens konungBland prasslande, färgade löven du står

mäktig med krona så tung

du äter av tallskogen spröd och ung

kvar blir skogen med väldiga sår

 

med långa kliv du sakta går

den väldiga kronan är i gung

praktfull är du, skogens kung

fler taggar får du år för år

 

då hösten nu är här

och jägaren sitt vapen bär

att skjuta dig det är hans mål

 

å, skogens kung må du dig akta

och på varje steg nu vakta

vill inte se skotten i din bål


© Annelie Larsson

Kommentarer   

 
#3 Maj Mohrin 2011-09-30 07:32
Annelie, jag har själv svårt för att få till rimmen men vill ändå försöka att analysera din dikt. I första versen tycker jag som Anette att du tar bort antingen färgade eller prasslande, det blir lite för mycket annars.
Ta bort är i den väldiga kronan
För bättre flyt så tycker jag att du skall byta plats de två sista raderna i vers två.
Ta bort småord som då, ock.
Det är bara mina synpunkter, Texten är din och du måste själv avgöra. :-)
/Maj
Citera
 
 
#2 Anette Rosenberg 2011-09-29 19:38
Annelie, en tänkvärd text nu i älgjakttider. Texten är skriven på rim och det tycker jag du har lyckats bra med.Du lyckas också behålla en bra rytm i verserna.
En fundering är dock i första meningen "Bland prasslande, färgade löven du står" att rimmet kanske skulle flyta mer genom att bara behålla antingen "prasslande" eller "färgade".
Min egen tolkning på en mycket fin text!
Citera
 
 
#1 Sara Kvist Rosenberg 2011-09-29 18:50
Instämmer till fullo i det du beskriver i din dikt, bra skrivet !
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information