Dikter

Själen sträcker ut i steget

vilsenkänner vilsenheten och fastnar i strängarna

vilsen i tiden

känner yrsel och vandrar i labyrintens gångar

runt i cirklar

stigen leder in mot själens förvridna tomrum

 

tiden och själen vandrar hand i hand

de sätter sig ner jämte varandra

och tar en kort paus

vilsenheten ökar takten

och själen sträcker ut i steget

för att hinna fatt

tidens utmätta gång

 

© Anette Rosenberg

Kommentarer   

 
#5 Yvonne Andersson 2011-01-21 02:12
"fastnar i strängarna", "vilsen i tiden", "själen sträcker ut steget" - så fina uttryck för ett rotlöst irrande vi ibland lever i, i vår vardag. En mycket fin dikt, tycker jag.
Citera
 
 
#4 Anette Rosenberg 2011-01-20 00:21
Ann-Sofie, hjärtligt tack för din fina kommentar. Glad blir jag!
Citera
 
 
#3 Anette Rosenberg 2011-01-20 00:20
Yvonne, tack för din positiva respons. Jag blir väldigt glad!!!!
Citera
 
 
#2 Ann-Sofie Lövqvist 2011-01-18 23:20
Fin dikt med fina bilder, Anette. Jag fastnar särskilt för diktens andra del, med uttrycket "tidens utmätta gång" och bilder som från en promenad.
Citera
 
 
#1 Yvonne Kristensson 2011-01-18 18:41
Anette, du är en verklig ordkonstnär som "målar" med känsla och inlevelse. Tycker mycket om denna dikten!
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information