Humor

Semesterminne

Detaljer

Kategori: Humor

Publicerad fredag, 28 maj 2010 10:00

Skriven av Ethel Hedström

Träffar: 518

Dags att bestämma övernattningsställe. Sommar, bilsemester, på väg till Spanien. Vad finns här i närheten? Kollar vägkartan. Någon ort med en stjärna tryckt bredvid ortsnamnet? En stjärna som visar att staden är värd en omväg. Volendam. Volendam har hon hört ska vara mysigt. Varför inte? De rullar långsamt in i staden. Det är den 26 juni 2004. Parkerar bilen på det lilla torget i stadens centrum. Väl utanför bilens skyddande pansar slår den mot dem. Spänningen. Den skälver i luften. Det är sent på eftermiddagen. Få människor är ute, men trots tystnaden går det nästan att fysiskt ta på nervositeten i de trånga gränderna. Just det! Det hade de glömt. Sverige och Nederländerna ska mötas i kvartsfinal ikväll. EM i fotboll. Överallt hänger holländska och orange flaggor ut från de öppna fönstren. Rör sig lite långsamt i den ljumma vinden. Så olikt Sverige, där dinglar inga flaggor ut från några fönster, sällan i så fall.

Klockan är sju på kvällen när Lisa och Martin kliver in i en bar längs hamnpromenaden. De har bestämt sig. Matchen ska ses. Inne i baren är det fullständigt tomt på gäster. På väggen mitt emot bardisken hänger en enorm filmduk. Framför filmduken är bruna pinnstolar uppställda i långa rader.

– Excuse me, can we stay here and look at the quarter final tonight?

– Yes of course. Please sit down in the bar. Would you like a drink?

Lisa och Martin sätter sig i baren och får varsin öl. Ska det komma fler eller blir det bara vi? Klockan hinner bli tjugo i åtta. Matchen ska börja kvart i åtta. Då händer det. De kommer i långa strömmar, skrattar, pratar och bullrar högt. De flesta har orange t-tröjor och kepsar på sig. Pinnstolarna ockuperas en efter en. Lisa och Martin börjar känna sig obekväma. Två svenskar på sjuttio holländare. Ska vi tala om att vi är representanter för motståndarlaget? Ja, det är nog bäst. Annars kan vi inte ropa högt om Zlatan gör mål. Går det att vara tyst? Nej, det funkar inte.

– We would like to tell you, we are from Sweden.

Martin lutar sig över bardisken och teaterviskar till bartendern. Han betraktar Martin en sekund, ögonen glittrar, öppnar munnen och ropar ut över baren. På holländska. Glädjerop börjar skalla mellan väggarna. Ögon riktas mot Lisa och Martin, alla höjer sina glas. Cheers! Cheers! Good luck!

Matchen börjar, ljudnivån i baren är öronbedövande hög. Alla pratar, ropar och dricker sejdel efter sejdel med öl. Vilken stämning! Det blir oavgjort. Kampen får avgöras med straffar och nej… åh nej! Zlatan missar sin! Holland vinner till slut. Ett skrällande dån fyller baren. Lisa och Martin försöker göra sig osynliga. De är förlorarna. I sin iver och lycka vräker en holländare ölglaset fullt med öl över axeln. Ölen kommer farande rakt i famnen på Lisa. Ahhh. Nej, det här börjar bli olidligt, är nog dags nu. Blöta av ölskvimp och bleka om nosen drar sig Lisa och Martin ner från barstolarna, omärkligt makar de sig långsamt mot dörren, smiter ut i natten.

© Ethel Edström