Dikter

PROMETEUS

Hans-Evert Renérius

Detaljer

Kategori: Dikter

Publicerad onsdag, 06 augusti 2008 13:00

Skriven av Hans-Evert Renérius

Träffar: 1059

PROMETEUS

1.

Någon frågar om mening

när hans lever hackas sönder varje morgon.

Någon frågar om makt

då guden förlorar sin höjd.

Det finns inte någon anledning till hemligheter,

ej heller till stöd för Hephaistos kopparlänkar

över Kaukasus ödsliga näste.

Men elden kom att lysa som den farligaste sanning

under mäktiga åldrar.

Han tog inte bara korset.

Han tog elden ur himmelens ögon -

den låga som lyser också

under nattens svek och sanning.

Han tog inte bara makten.

Han tog friheten från gudarnas boning,

den insikt som befriar

även under dagens självklara ljus.

2.

Den stora örnens vingar förmörkar.

För varje hugg en strimma av ljus,

en gnista mening över vår sömn och vaka.

För varje vingslag en våg av befrielse.

Snart sover Okeanos´ döttar,

de medkännande systrarna

som vakar vid dödens bädd.

3.

Under Golgatas mörker

finns ett hemlighetsfullt ljus,

en moder, vars lever hackas sönder

när sonen upphäver både ande och kropp.

4.

Någon får leva

då Herakles pil genomborrar örens kropp.

Några får leva

då den tredje dagen öppnar gravens mörker.

5.

Försoningens gnistor är elden som brinner.

© Hans-Evert Renérius