Kortprosa
Potträning i midsommartid
- Detaljer
- Kategori: Kortprosa
- Publicerad måndag, 23 juni 2008 11:39
- Skriven av Ingbritt Wik
- Träffar: 1180
Potträning i midsommartid
Godnattsaga för barn
– Har du köpt toapapper, älskling, kuttrade Serla?
– Klart jag har, svarade Korre Plym. Jag ställde ju hela bunten där borta under granen.
– Bra, svarade Serla. Jag har nämligen slutat med blöjor på alla tre småttingarna i dag.
– Jamen, kanske du kan hoppa dit bort till Olon och be att få åtminstone en idag, föreslog Serla.
– Nå, det kan jag kanske göra, svarade Korre och studsade iväg bort över grenarna så den fina svansplymen svajade i fartvinden.
När Korre kom bort till den stora eken vid Ardennerstallet, knackade han på stammen till den stora hundraåriga eken och presenterade sig för Olon. Han talade om att det var han som beställt några pottor. Han undrade nu om det skulle kunna gå för sig att han hämtade en potta nu omedelbart.
– Ack, nej! svarade Olon Korrnelius. Du förstår att dessa pottor har blivit så populära nu i midsommartid, så jag tror att jag måste anställa en ekorre till för att kunna leverera alla före midsommar. Du förstår att det är inte bara ekorrefamiljer som har börjat potträna sina barn. Vesslan borta vid stenröset Södra Sten ska ha två, för hon har en granne som också har fått barn. Dessutom så ska igelkottsfamiljen vid vedskjulet Spillran ha en potta och då är vi uppe i tre redan. Så har vi dina tre pottor, Korre, sa Olon och det blir det ju sex, om jag inte räknar fel. Så hur i all världens dagar ska jag hinna? Det är ju snart midsommar. Det är väl inte många dagar kvar, va? Kolla i almanackan är du snäll, sa Olon och pekade på en gren där han hängt en almanacka.
– Inte vet jag ... Har ingen aning, men Serla ... Ja, min fru alltså, hon har sett fram emot att få slippa tvätta blöjor nu i den fina midsommarhelgen som snart står för dörren, svarade Korre och såg besviken ut.
– Jamen ro hit med klistertuben så kanske vi kan hjälpas åt, hojtade Olon. Du kan väl stryka på klister i alla fall, va?
– Jo, nog kan jag väl det!
– Jamen då så! Titta på den där högen skal där borta! sa Olon och pekade med tassen på en korg som hängde på en gren. De är klara för ihopsättning. Om du stryker på lim så sätter jag ihop, jag som vet hur bitarna ska sitta.
De två ekorrarna jobbade sida vid sida hela den dagen och även nästa dag innan de blev klara. När de äntligen var klara, var de så svettiga att de blev tvungna att gå ut i en regnskur, så de blev rejält duschade.
Alla småttingar i skogen fick prova de nya pottorna på självaste midsommaraftonen. För då var alla pottorna klara och alla som hade småttingar hämtade ut sina vackra finpolerade pottor innan Olon och Korre stängde Pottfabriken inför helgen. De tyckte det var jättekul att de blivit klara i tid, och alla mammor i trollskogarna jublade över denna fantastiska uppfinning.
Ingen behövde längre göra upp eld under sin bykgryta. Det tyckte Höken – som var anställd av BRANDSTODSBOLAGET – var jättebra. Det hade blivit så fruktansvärt torrt i Trollskogen för det hade inte regnat ett enda dugg på hela våren eller försommaren. Han hade nästan tänkt utfärda eldningsförbud, men nu slapp han ju det. För vart han än flög för att kolla och se över skogen, såg han djurbarn av alla slag sitta på sina pottor ute på verandor och bakgårdar.
Serlas barn satt på pottan flera gånger just den här midsommaraftonen. De tyckte nästan att det var roligare att sitta på pottan och sjunga "Räven raskar över isen", än att hoppa runt den lövade Majstången och sjunga "Små grodorna".
På tal om GRODOR, så kunde vem som ville åka bort till Svartbäcken för att beskåda alla nyfödda små grodbarn och se hur de satt på sina fina pottor i långa rader och lyssna till hur vackert de sjöng och kväkte hela midsommaraftonen ända fram till kvällen när de skulle fånga mygg till kvällsmat.
Ja, så kan det kanske gå till i Trollskogen när det är midsommar. Huvudsaken är ju att man har roligt och kan roa sig, tyckte Olon när han kastade sig ner i sin hängmatta för att koppla av över midsommarhelgen och läsa Ekorrnytt som tidningen hette.
Godnatt alla barn!
© Ingbritt Wik