Dikter

POST MORTEM

mayakovskyTill Vladimir Majakovskij

också över poetens blödande hjärta

böjde de sig ner i hopp om att upptäcka

det odefinierbara gränslösa

i den grå hjärnsubstansen

hittade de för mycket neuroner

vägde, jämförde, förvånades

över denna konstruktion

sönderfallande

under hjälplösa blickar

i en transit mellan materiens

två aspekter av oordning

eller temperaturskiftningar

från värme till kyla

fanns ingen Majakovskij

han har aldrig funnits

mellan de tillbakadragna orden

och tron på en ny världsordning

bland atomens partiklar

kvarkar och växelverkande leptoner

bakom supersträngrevolutionen

i det mörkt påtänkta intet

Majakovskij är vi alla

 

© Alicja Lappalainen

Kommentarer   

 
#4 Anette Rosenberg 2010-09-13 22:43
Alicja, din konstruktion och din ordkonst är imponerande, " det odefinierbara gränslösa".
Citera
 
 
#3 marja-liisa koski 2010-09-13 19:37
Futurism skulle det ha stått.
ML
Citera
 
 
#2 marja-liisa koski 2010-09-13 19:34
Hej, Futu
nu måste jag igen läsa flera gånger för att begripa syftet. Futurismiskt.
Citerar Majakovski 1915
"Vart skall jag gå när det är i mig som helvetet brinner"
Kram!
Marja-Liisa :-)
Citera
 
 
#1 Hanna Gustafsson 2010-09-13 13:50
Vilket ämne du än ger dig på, lyckas du att skriva med rytm och en känsla som jag tycker mycket om. oavsett om jag förstår alla orden, eller får de bilderna som du har tänkt dig. Här läser jag in den lilla människans önskan om att förändra- och hur vi kan göra det, och hur livet/intellige ns/allt är så mycket emr än vad vi akn förklara i kemiska termer. Snyggt!
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information