Kortprosa
PETERS PRINCIP
- Detaljer
- Kategori: Kortprosa
- Publicerad fredag, 15 april 2011 09:00
- Skriven av Lennart Björk
- Träffar: 473
DE SOM inte helt glömt bort sin matematik- eller fysiklära kommer kanske ihåg Arkimedes ("Rubba inte mina cirklar!"), den gamle grekiske filosofen som – när han klev ner i badkaret – tänkte till och formulerade sin berömda princip: "En kropp nersänkt i en vätska förlorar skenbart lika mycket i vikt som den undanträngda vätskemängden väger".
ALLTNOG, det finns en annan, modernare och för gemene man kanske mindre känd princip men för den skull inte mindre intressant och det är Peters princip. Denna presenterades år 1969 av Dr Laurence Peter och går ut på att en duglig och i sitt arbete kompetent person, genom det hierarkiska tänkande som råder inom arbetslivet och även annorstädes, avancerar tills denne uppnår sin inkompetensnivå. Peters princip fungerar överallt. Utomlands är det inte ovanligt att skickliga generaler som fått sina stjärnor genom att, kanske i armén peka med hela armen, blir olämpliga statschefer. Här hemma kan vi, framför allt inom arbetslivet, se otaliga offer för Peters princip. Vår herr A får utgöra ett lysande exempel på detta.
VÅR HERR A är en utomordentlig svetsare. Lägg därtill att han är sympatisk och socialt begåvad och därför mycket omtyckt av såväl arbetsledningen som kamrater. Denna harmoni i arbetslivet speglas i hans privatliv – herr A lever som man säger ett lyckligt familjeliv. Herr A:s yrkesskicklighet och personlighet blir med tiden så framträdande att inte ens det mest invecklade rapportsystem inom företaget skulle kunnat hindra direktionsledningen från att få kännedom om denna begåvning. "Herr A:s förtjänster och kunnande är uppenbart, han är en tillgång för företaget, vi måste se till att få behålla honom. Han måste få högre lön", hörs det uppifrån. Men som svetsare kan han inte få mer i lön än sina arbetskamrater – "lika lön för lika arbete." Han måste befordras till förman och han träder därmed in i Peters princips första fas. Herr A svetsar nu endast i undantagsfall, han har fått helt andra uppgifter. Skrivarbeten av olika slag fyller numera nästan helt hans arbetsdag och han trivs inte särskilt bra med dessa tingens nyordning. Denna otillfredsställelse kompenseras – om än i ringa mån – av den högre lönen, snyggare gångkläder och högre status. Herr A är inte direkt olämplig som arbetsledare.
Kommentarer
Glad Påsk, Maj! // Lennart
Ann, tack även till dig. Din "provokativa" slutsats kan mycket väl äga riktighet eftersom det trots allt finns ett val. Det är då möjligt att kvinnor är mindre riskbenägna eller - om du så vill - har bättre omdöme. Men även förväntningar - som du själv är inne på - spelar naturligtvis roll.
Glad Påsk till er båda // Lennart
Bra skrivet:-)
RSS-flöde för kommentarer på denna post