Dikter

Perspektiv

Kristin Rundkvist

Detaljer

Kategori: Dikter

Publicerad onsdag, 27 oktober 2010 14:00

Skriven av Kristin Rundkvist

Träffar: 266

Med dödens andedräkt flåsande i hasorna
kom livet plötsligt närmare
varsamt smekte den mig
i nackens mjuka fjun
och livets fullhet exploderade
framför mina ögon
och chockade mina sinnen med sin närvaro.

Där mitt emellan upplevde jag nuet
dödens tilltal väckte min själ
och jag blev helt stilla
inför den livetsvidunderliga storheten.

Dödens hemligheter förkunnades
och jag insåg att livet inte kan behärskas
livet måste levas
upplevas
uttryckas
tas emot.

När döden lade sin tunga näve på min axel
kände jag hur respekten
för livets mystiska existens kröp in i mitt hjärta
och tillät mig att känna tacksamhet
över gåvan som livet innebär.

Dödens närvaro skänkte frid i mitt sinne
och mina ögon öppnades
för livets förgänglighet
och illusionen om min egen
odödlighet upplöstes
och jag var plötsligt fri
fri att vara den jag är
och ämnad att vara.

Livets underbara möjligheter uppenbarades
och jag började leva
som jag aldrig levt förut
total tillit genomströmmade mig
rädslan för döden
flagnade från mina inre rums väggar
och rädslan för livet
sköljdes ut med skurvattnet
från de inre korridorernas smutsiga golv.

Frånvaron av rädsla
ekade genom min personlighets tomma salar
och min själ sträckte vällustigt ut sig
på hela utrymmet
och för en kort sekund
genomlystes varje vrå av mitt inre.

När jag i mötet med döden
insåg att livet är dödens framsida
mötte jag min egen blick i dina ögon
och vi förstod båda i det ögonblicket
vad vi alla bär under alla dessa år
som kallas livet

© Kristin Rundqvist