Noveller

På väg till julfirandet

Anders Krüger

Detaljer

Kategori: Noveller

Publicerad onsdag, 14 december 2011 15:00

Skriven av Anders Krüger

Träffar: 388

Snön faller som om det var för första gången, som om den undrar: kan man landa här? På sätt och vis är det så, det är den här vinterns första snö (åtminstone som jag har sett), men naturen har ingen kalender och styrs inte av hur vi delat in tiden. När jag igår var någon minut för sen till kiosken för att köpa bröd, knackade jag på den låsta dörren, det lyste fortfarande därinne, och efter en stund öppnade mannen som jag nästintill dagligen besökt de senaste tre åren, han sa att det var stängt och drog igen dörren och med det fick jag äta knäckebröd till kvällsmat, och jag kom att tänka på fängelse, gamla fängelser där kopplingen till knäckebröd och vatten inte är långsökt, och jag kände mig i och med det om inte bestraffad så i alla fall kränkt.

Uppdelningen av tiden försätter mig ofta i vanmakt, jag går från plats till plats helt ovetande om hur klockan samspelar med riktlinjer, ideal, underförstådda sociala regler, antaganden och premisser. Nej, helt oförstående är jag inte, jag kan klockan och jag förstår att om kiosken stänger 20.00 och jag rycker i dörren 20.01 så kan jag inte vara säker på att den ska öppnas, men tiden är inte skapad av människan så som ett hus där du kan se väggarna och med exakthet påvisa var det börjar och slutar, utan mer som en strand, där man en bit ifrån kan peka och säga: där är stranden; ingen kan dock med exakthet säga var den börjar och slutar. Jag kan se att det finns en skillnad mellan morgon och kväll, igår och idag, då och nu, men inte mellan 20.00 och 20.01.     

Man har bestämt att det är julafton idag. Jag har en påse i min hand i vilken jag lagt ner paket som jag köpt för att, så att säga, inrätta mig i ledet; utan julklapp fryser man till is såsom älven håller på att göra, trots att den vrider och drar åt alla håll och går sin egen väg med full kraft; den lyckas ändå inte undkomma förfrysningen och förr eller senare är det ett faktum; jag kommer snart se folk vandra på den, det är en tidsfråga, men ingen kan säga med bestämdhet när.