Dikter

Otrohet (sonett)

Insikten infinner sig:

det är lönlöst att jag ber

tårarna blir alltfler

hela min kropp skriker – Nej!

 

Med blicken följer jag dig

fastän du inte ser

vi pratar ej längre mer

sedan du lämnade mig

 

Hur kunde jag ta så fel?

Du är gift sedan många år

för dig var det bara ett spel

 

Vill inte visa hur jag mår

men när vi möts blir kroppen stel

blottar svekets skärande sår

 

© Anna Peters

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information