Dikter

ORFHEUS OCH EURYDIKE

Detaljer

Kategori: Dikter

Publicerad måndag, 18 augusti 2008 13:00

Skriven av Hans-Evert Renérius

Träffar: 1020

ORPHEUS OCH EURYDIKE

Vänd dig inte om

ty döden följer din kärlek.

 

Och floderna sjunger sånger,

som havet vill svalka till kärlekstörst,

som ackord ur ett alltid sjungande mörker.



Det var en glädje

att följa din röst, dina strängars lyra,

som bar in kvällen i nattens famn.

Den svalkade och släckte den törst,

som flöt fram över Thrakiens höjder.

 

Ingen visste då,

att festen skulle stelna till is,

att din häl stuckits i brand av dödens tunga.

 

Plötsligt var allt stilla vid den gyllene bäckens fåra,

stenarna vilade vid Sisyphos händer

och alla berörda hjärtan föll in i en sång

som bar dödlig sorg i sina händer.

 

Vid dödens port stod tystnadens Persephone,

blek som skymningens blad.

Bönens sång sköljde över hennes kropp

medan Hades i sin omöjliga underjord

gav kärleken åter.

 

Idag skall du vara med mig

under de nya klockornas klang.

Idag skall dödens gud befria min själ,

min önskan, längtan, mitt hopp.

 

---

 

Och när du vänder dig om,

vandrar Eurydike åter i det djupaste mörker,

ty din kärleksblick blandades med Hades ögon.

 

© Hans-Evert Renérius