Dikter

Orden i glaset

Fyller glaset med fina minnen 
men lämnar längst vid kanten 
en strimma av framtidshopp att 
vi ändå kanske får mötas igen 
minnen så rött som ditt blod 
som vårens skira grönska 
ett skydrag av blomdoft 
lyfter glaset upp mot 
din strålande aura 
låter min tanke 
i frihet sväva 
till dig nära 
viras om 
värma 
dig 
ömt 
Jag 
vet 
när 
  vi möts igen 
bjuder jag dig ur minnets glas

 

© Tuula Pöyhönen

Kommentarer   

 
#6 Erika Chotai 2011-07-12 17:17
Men så vackert!! Skitsnyggt *
Citera
 
 
#5 Tuula Pöyhönen 2011-07-10 01:46
Dikten är till en mycket god vän. Kontakten har dalat, men vänskapen består. Kanske vi träffs igen. Tack för era fina kommentarer.
Citera
 
 
#4 Anette Rosenberg 2011-02-06 20:05
Tuula, stilrent och väcker tankar att smutta på.
Citera
 
 
#3 Ethel Hedström 2011-02-03 14:43
Håller med, vackra ord i vackert stiliserad (vet inte om det är korrekt benämning, men ordet dök upp i mitt huvud) form av ett glas.
Citera
 
 
#2 Yvonne Andersson 2011-02-02 17:56
Tuula! Jag blev imponerad över din dikt. Jag har själv försökt skriva i form(ation), jag lyckades inte. Innehållet i glaset är dessutom en vacker och skir dikt! Fint!
Citera
 
 
#1 Jan Myrefelt 2011-02-02 17:13
vackert, ord till en som man håller kär..fångat långt ner i hjärtat
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information