Dikter

När känslorna tar mig

kanslornär känslorna tar mig

far jag som ett hemlöst löv

hit och dit i stormarna

likt en vilsen sökare

jag kastas hjälplöst

mellan himmel och hav

och det sliter och river

i min innersta värld

när känslorna tar mig

blir jag liten och rotlös

och berg och dalbanan

gör mig åksjuk och blek

men efter alla turer

somnar jag ändå stilla

utmattad men med vissheten

att jag hittade hem igen


© Yvonne Kristensson

Kommentarer   

 
#8 Ann-Sofie Lövqvist 2011-01-18 23:38
Jag tycker mycket om slutraden i dikten, om att hitta hem igen. Den är dels trösterik, dels sann. Det är ju så det är, trots allt.:-)
Citera
 
 
#7 Anette Rosenberg 2011-01-18 20:51
Yvonne, du lyckas förmedla styrkan i känslostormarna på ett mycket bra sätt!
Citera
 
 
#6 Yvonne Kristensson 2011-01-17 18:38
Tack, roligt när det man skriver kan vara till glädje eller nytta för någon!
Citera
 
 
#5 Ethel Hedström 2011-01-16 16:18
Låter som livet självt. Gillar mycket.
Citera
 
 
#4 Elin Olofsson 2011-01-16 07:26
Tack så väldigt mycket för den här dikten. Uppstigen i en alldeles för tidig timme får den mig att tro att jag också kommer att hitta hem igen. Åter igen, tack.
Citera
 
 
#3 Eva Marita Yvonne 2011-01-14 18:14
Tack för era fina kommentarer!
Citera
 
 
#2 Yvonne Andersson 2011-01-14 14:00
Jag tycker att du fångat känslorna, som jag känner så väl igen mig i, på ett vackert och drabbande sätt! "hemlöst löv" - mycket fint. "liten och rotlös" - så på pricken...
Citera
 
 
#1 Annmarie Forsell Nilsson 2011-01-14 11:28
Yvonne, härligt att hitta hem efter en berg och dalbana. Den insikten är bra att bära med sig. Bra :-):-)
Annmarie
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information