Logga in/ut

Blogginlägg

Dikter

Harriet Gullin
Detaljer
Kategori: Dikter
Publicerad tisdag, 09 juni 2009 10:00
Skriven av Harriet Gullin
Träffar: 1058

När jorden stannat och himlen står still

När jorden stannat och himlen står still

svävar jag uppåt

möter solförmörkelsen


glider från templet

stiger bortom tidens linje

kropplös, med dimkonturer

är där, men ändå här


hör änglakören från ordrummens krönika

som viskar mig visdomen

avslöjar stigen själen sällan strävat


i klar pupill speglas ansiktets särdrag

och jag ser mig, och tar mig med

kastar illusionens slöjor

äntligen


© Harriet Gullin

 

Kommentarer   

 
#7 Harriet Gullin 2009-06-10 12:25
Tack Anette och Sari!:-):-)
Citera
 
 
#6 Sari Vettenranta 2009-06-09 23:29
Vad vackert du skildrat en känsla av sökande själ, så som jag upplever dikten. Jag tycker jätte mycket om uttrycket "kropplös, med dimkonturer".
:-)
Citera
 
 
#5 Anette Rosenberg 2009-06-09 22:50
Harriet jag gillade din text, speciellt stycket som börjar " hör änglakören från ordrummens krönika"..... där landar jag!
Citera
 
 
#4 Harriet Gullin 2009-06-09 22:03
Tack Ursula. Ungefär det jag ville förmedla :D
Citera
 
 
#3 Ursula Weichler 2009-06-09 16:28
En hissnande, men på samma gång rogivande känsla får jag. Viss kunskap måste hämtas långt ifrån och ändock inom sig. Mycket stark och djup bild, det är en erfaren och vis ton jag tycker väldigt mycket om.:-)
Citera
 
 
#2 Harriet Gullin 2009-06-09 15:08
Tack Sara, jag har sådana här upplevelser ibland8)
Citera
 
 
#1 Sara Forslund 2009-06-09 14:10
Vilken vacer dikt du skrivit Harriet. Den tar mig bortom det jordiska den där längtan man ofta bär inom sig att få komma tillbaka till det där urprungliga...K ram
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information