Kortprosa
Musiken ekar, slår sönder mig
- Detaljer
- Kategori: Kortprosa
- Publicerad tisdag, 26 oktober 2010 15:00
- Skriven av Jens Daniel Burman
- Träffar: 216
I natt föll regnet och blixten slog ner i trädet nere vid bäcken. På morgonen var det en förkolnad stam. Den speglades i lugnvattnet och jag stod i mina stövlar och såg på den en stund. Sedan gick jag fram och strök mina händer över det svarta, brända. Något hade förändrats i min kropp.
När jag kom in hörde jag när telefonen slutade ringa. Det blev helt förskräckligt tyst, jag blev tvungen att sätta på musik. Klockan slog ljudlöst när jag lade mitt huvud på soffkudden. Ansiktslösa väggar. Musiken ekade, slog sönder mig.
(Skärvor).
Blod. Ur ryggen växte grenar.
När jag vaknade stod jag som ett träd med rötterna förgrenade i köksgolvet. Nu spelar musiken, får mig att gro.
© Jens Daniel Burman
Kommentarer
Det här var en sån där text som jag skrev rakt upp och ner. Plockade den från ett okänt rum i mig själv.
Jag ville att den skulle bli lika vacker som otäck. En slags vardagssurreali sm.
RSS-flöde för kommentarer på denna post