Dikter
Monologen
- Detaljer
- Kategori: Dikter
- Publicerad torsdag, 02 september 2010 12:00
- Skriven av marja-liisa koski
- Träffar: 492
Fråga mig inte varför jag säger nej
fråga mig inte varför jag värjer mig
fråga mig inte varför jag gråter.
Min själ är plågad
min vrede mäktig
min sorg så outhärdlig att jag har glömt orden
och blivit stum.
Kärlekens bägare har vält
saften har runnit ur,
jorden har sugit det i sig och mitt hjärta har torkat ut.
Fråga mig inte om jag är uppriven eller ledsen,
det får du aldrig veta.
Jag skall glömma dig
som man glömmer ett par, en gång älskade, trasiga skor.
Fråga mig inte varför jag skall glömma dig
och sluta göra dig till,
du har brutit mot heliga löften
insvept dig i falska kläder och blivit fast i din egen godhet.
Mitt minne är suddigt
och dina ansiktsdrag kommer jag inte längre ihåg.
Fråga mig inte hur det kommer sig att jag är oförlåtlig,
tar avstånd
och utesluter dig från min värld.
Fråga mig inte
hur jag mår eller vart jag tar vägen,
för jag tar vägen vart som helst bara jag slipper dig.
© Marja-Liisa Koski
Kommentarer
Jag tycker speciellt mycket om liknelsen
"Jag skall glömma dig
som man glömmer ett par, en gång älskade, trasiga skor". Om jag får komma med lite ris tycker jag att det är lite för mycket ord ibland, för mycket upprepningar, t.ex. blev det för mycket med tre "Fråga mig" i första strofen, kunde vara snyggare med "inte heller varför jag gråter" i tredje raden. Och välj gärna mellan orden ledsen eller uppriven, ett av dem vore snyggare. Som läsare vill jag gärna läsa lite mellan raderna också. Mina tankar bara, kanske kan vara till hjälp.." Är van att skriva ros och ris sen jag gick skrivarkurs:-) "Kärlekens bägare har vält" också fin formulering!
Marja-Liisa
hälsningar
Alicja:-)
RSS-flöde för kommentarer på denna post