Dikter

Mjölksyra

 

en gång tog jag dig

på bar gärning

när din ängsliga blick

nötte min ryggrad i smyg

två uppspärrade ögon

talade

ett blodsprängt, rädslans språk

du existerade

som täckt av en

osynlighetsmantel

närvaron

vemodigt frånvarande

kärleken

instängt brinnande

jag hade fridlyst

min själ

till förmån för Ingen

men jag längtade

trotsade, hungrade

tills jag plötsligt fann det

i huvudvärken

under min veranda

 

© Linnea Östlund

 

Kommentarer   

 
#8 Linnea Östlund 2010-05-28 05:08
Tack alla som kommenterat. Blir verkligen glad :-)
Citera
 
 
#7 Anette Rosenberg 2010-05-27 22:25
Linnea, jag gillade också strofen " jag hade fridlyst min själ till förmån för Ingen" speciellt mycket. Bra!
Citera
 
 
#6 marja-liisa koski 2010-05-27 20:20
Vackert, smärtsamt.
Kram!
Marja-Liisa
Citera
 
 
#5 Alicja Lappalainen 2010-05-27 20:00
En dikt med distanserad känsla till smärtan.
Citera
 
 
#4 Tuva Lund 2010-05-27 19:53
Vackert språk!
Citera
 
 
#3 Linnea Östlund 2010-05-27 19:07
Tack för era fina kommentarer.
Citera
 
 
#2 Ethel Hedström 2010-05-27 14:34
Vackert och smärtsamt, Linna.
Citera
 
 
#1 Inger IMSE Segerstedt 2010-05-27 11:13
Tilltalar mig!
Början är underbar samt strofen:Jag hade fridlyst min själ, till förmån för Ingen...
Vackert!
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information