Logga in/ut

Blogginlägg

Dikter

Mitt barn

Yvonne Andersson
Detaljer
Kategori: Dikter
Publicerad tisdag, 01 februari 2011 14:00
Skriven av Yvonne Andersson
Träffar: 256

mitt_barnmitt barn

ett fallande löv

jag inte vill mista

 

måste släppa taget

så som björken låter

guldslantarna

singla varje höst

 

men med en förvissning

inuti

planterad

 

att jag alltid finns där

när det vill och behöver

 

Då blir mitt löv

näring i livets kretslopp

 

© Yvonne Andersson

Kommentarer   

 
#6 Yvonne Andersson 2011-02-06 20:44
Tack! Anette
Citera
 
 
#5 Anette Rosenberg 2011-02-06 19:52
Yvonne, en mycket fin och känslosam text!
Citera
 
 
#4 Yvonne Andersson 2011-02-02 13:55
Tack för din kommentar, Maj! Vacker och fin beskrivning av hur dina ögon även är känsliga för vitt...
Citera
 
 
#3 Maj Mohrin 2011-02-02 10:00
Din dikt berör mig mycket. Barnen är vårt allt och vår framtid som vi måste värna om när de är små och släppa taget om när det blir stora och står på egna ben. Mina ögon är också känsliga för grönt men också för vitt en vacker vinterdag när solen lyser på snön
Citera
 
 
#2 Yvonne Andersson 2011-02-02 00:08
Jo, så kan det nog vara. Tack för klok, vacker och kul kommentar!:-)
Citera
 
 
#1 Bengt Hannu 2011-02-01 23:19
Kanske du går omkring med ögon känsliga
för grönt och insuper nyanserna, brytningarna och behoven hos det levande,
som kanske är ditt eller dina egna.
Löv, löv, löv sjöng visst en grupp
en gång.
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information