Dikter

Mina händer skakar lätt

talaMina händer skakar lätt

i positionen först i kön

tillfället är inne

ord skall falla

som avgör min framtid

skapar mina minnen

 

Strupen är torr

orden knuffas

köande längs de torra hinnorna

vill ut

spränga ljudvallen

trängs i gomseglet

 

Min mun gapar tyst

mot ställda frågor

lungor fylls av os

från brinnande avskrädeshög

i kroppens bakgård

Jag vill skrika:

Här är jag, se mig

Hjälp mig!

 

Tystnad

svarar de ord

som inte kom fram

“Du hörs inte, syns inte”

munnen sluts kring

feghetes tomhet

kroppen förbleknar

Händerna faller i hjälplös gest

 

Jag förmådde inte

denna gången heller

 

© Carin Asplund

Kommentarer   

 
#1 Bengt Hannu 2011-08-25 21:30
Du har här berört en väsentlig punkt tycker jag. Om att höras och synas och inte minst bli uppskattad och förstådd. Dock anser jag att alltför många gapar tomt och tar alldeles för mycket plats. Vi borde istället lyfta fram de som inte alltid säger de perfekta sakerna om de nu förmår säga något alls. Viktig text!
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information