Noveller

Min allra första jul

Charlotte Ekbom

Detaljer

Kategori: Noveller

Publicerad fredag, 24 november 2006 07:00

Skriven av Charlotte Ekbom

Träffar: 7128

Det är julafton igen och jag ser min son sitta bredvid granen. Nära alla paketen. Han fascineras över granens rött glänsande kulor, det glittriga glittret och de små lamporna som är uppsatta på grenarna. Hela hans ansikte snörs ihop när han sträcker ut sin lilla arm och sticker sig på barren. Runt omkring honom ligger högar av presentpapper och snören som han älskar att känna på med sina små, knubbiga fingrar. Bakom ryggen på honom och framför hans små fötter ligger alla de julklappar han just har fått: byggklossarna från moster och morbror, legot från kusinerna och rittavlan från farmor.

Mitt hjärta fylls av kärlek. Det känns bara så vackert att få uppleva julen genom mitt eget barn, att få vara med om allt igen för allra första gången. Jag vill att min pojke ska få njuta av allt – granen, snörena, paketen – i sin egen takt. Men så kommer ännu en julklapp emot honom. ”Öppna nu”, förmanas han och jag ser hur han tvekar. Han har ju redan fått så många saker som han inte riktigt hunnit utforska och just nu vill han hellre leka med det nya tåget han just fick. ”Här älskling, det är till dig”. Min son tar paketet och leker ett tag förtjust med det vita snöret. Men en sax kommer farande och klipper bort det och någon hjälper honom att öppna presenten. Det är en nalle. En fin, brun, gosig nalle. Han borrar in huvudet i magen på den, men slänger den sedan åt sidan när ännu ett fint inslaget paket läggs framför hans fötter. Det är en bok. En färgglad, bläddervänlig bok med tjockt papper som inte går sönder när han ivrigt tuggar och sliter i sidorna. Ända tills dess att ännu ett paket sträcks fram under hans lilla näsa ...

Jag ser hur någon av de vuxna tittar på klockan. Julaftonskvällen börjar bli sen och ännu ligger många julklappar kvar under granen och barnen måste ju snart gå och lägga sig … Nej, vänta! vill jag skrika. Ta det lite lugnt! Låt barnen få genomleva julen i sin egen takt. Snälla, låt bli att alltid stressa! Vore det en sådan katastrof om några av julklapparna fick ligga kvar under granen tills nästa dag och öppnas när min son är redo för det? Varje paket öppnar en ny värld för barnen. Nya lekar föds och fantasin skenar iväg. Varför kan vi inte bara låta barnen få ta vara på den stunden? Få tid att verkligen glädjas åt sina presenter, att bara få njuta och uppleva julen?

Det är vad jag tänker när jag sitter i fåtöljen bredvid mitt barn. När jag ser hans stora hänförda ögon glittra emot mig. När jag hör hans snabba andetag. Men jag säger förstås ingenting. Julen är ju ändå barnens och givandets högtid och då är huvudsaken att alla är glada. Och min lilla pojke är ju glad, om än lite förvirrad och väldigt, väldigt trött. Mitt kära barn, min ängel. Jag vill ju bara att allt ska vara perfekt. Att han ska få njuta och vara precis så lycklig som bara ett barn kan vara - sin allra första jul.

© Charlotte Ekbom

Tredje pris i Jultävlingen på gamla sajten.