Kortprosa

Med ännu en tid till låns

Bengt Hannu

Detaljer

Kategori: Kortprosa

Publicerad tisdag, 29 november 2011 10:00

Skriven av Bengt Hannu

Träffar: 102

Svor ve och fasa och linkade mödosamt uppför backen. Vagabondskor, men lika förbaskat hål. De dröjande stegen än mer dröjande. Svetten brände. Inpräntades. Blodtrycket genomborrade tinningen och huvudet några nummer för litet. Ingen kunde förstå vad denne gestalt gick igenom. Knappt han själv. Att företa en vandring mellan godtyckets kalla stål och tillvarons bedrägliga väsen. Först ett kort starkt sken. Sedan det pulserande mörkret; det bultande ådrorna; de rotlösa tankarna. Sugas in i ett svart hål där tiden tycktes ha upphört att existera. Ingen början. Inget slut. Bara en massa väg att avverka.

Plötsligt ljus silande in bakom fördragna draperier. Men ingen människa syntes och inget påtagligt kunde uppfattas. Ingen telefonsignal. Inget blippande från mobil. Inget rasslande från automat. Inget susande från fläktsystem. Ingen doft. Ingen förväntad aktivitet. Inte en tillstymmelse till … Intet. Bara ens egen andhämtning och blodet som hamrade plåt. Dock rörde sig skuggorna därute. Och några ljus i tunnlar varseblev han inte. Modet började rusa till undsättning. Något var kanske till slut besegrat och …

Oväntat gled en dörr upp och draperierna föstes lite åt sidan. En man med kvinnligt följe kom fram till den som låg och förtäljde om att allt gått väl. Och denne tackade sin lyckliga stjärna för ännu en tid till låns.

© Bengt Hannu