Dikter

Månfrukt (och skymningen ler i mjugg vid anblicken)

Birgitta Wäppling

Detaljer

Kategori: Dikter

Publicerad onsdag, 18 januari 2012 00:00

Skriven av Birgitta Wäppling

Träffar: 205

månskäran lutar sin skuldra mot fönsterkarmen

ser du plantan

hur den slår an bågens strängar under oskyld slummer

och hur dagbräckningen trotsar natten

och ger rörelsen glans i vår trädgård?

under korta ögonblick tvinnas årstiderna tätare samman;

höstvindarna nyper vintern i kinden och rufsar om dess hår

och vintern bryter frost i höstlövens hägn

det är då Bore går bilden till mötes och bjuder den sin förtrolighet

vindilarna knäpper på tornrummets luftgitarr

höljer livsfruktens anlete

och fuktar dess läppar

tre kvarts månår senare i basilikans mittskepp

kupar sig fingrarna om dopvattnet och formar dina namn,

fokuserade på stundens härvaro

månsten och jungfrugranit

singlade längs stranden

och nyplockade av nakna fingrar

flygsanden

som sipprar ur din slutna näve

i stadens periferi

lyfts blickarna mot tornhuset;

än spelar vindarnas luftgitarr

och mannen vänder sig om i sömnen

och söker hennes läppar

en höststorm senare tangerar kantvinden deras parlek

och ormhasselns förvridna grenar accentuerar hans lockar

inspirerad av hasseln

lägger han sina gömfröer djupt inom henne

och de slumrar till på det solvärmda skogsbrynet,

sked i sked

skogskanten,

där de yra och förlorade befinner sig när skymningen lägrar sig,

breder ut sin mossbeklädda grönska som en bädd mot naken hud

och de somnar båda, lätt tilltufsade av kvällens koreografi,

han med armen om deras livsfrukt

och hon med fingrarna inflätade i hasselns grenar

när skymningen kommer får månen syn på dem

och Luna öppnar sina läppar

hon ser att de rotat sig

och att skedarna vilar där;

hasseln och korsnäbben har redan vittnat om dem,

blossande vid åsynen

i kvällningen vid Gränssjön står sjöröken tätare

och de söker sig närmare varann

hos nattaktiva fåglar är stavarna fler

och de urskiljer kontrasterna bättre

vet du, du påminner om kattugglan,

där den jagar i skymningen och bygger bo i tornet

och vi söker med blicken

ser hur du förlorad och yr söker hugsvalelse

på din ljudlösa färd

         genom stadens dunkel

© Birgitta Wäppling

Fotnot: Skrivet den 29-30 december 2011