![]() |
Nyhet: Revansch 2010I antologin Revansch 2010 medverkar 26 av SkrivarSidans medlemmar med dikter, noveller, kåserier, krönikor, sagor och berättelser. Du köper boken hos Lulu.com |
Skrivet av Ulf Granström 2009-11-11 12:00
Månen
Vintermörkrets sken
ger skuggor
i den kalla kvällen
Kylan utvecklar ljud
den mörka skogen
upplevs kusligt
i månskenets ljus
Skrämd ökas farten
fantasin utvecklas
hotfullheten känns
trots obefintlig fara
Rädslan för mörkrets
dolda krafter
är en sann realitet
svårt att negligera
© Ulf Granström
Lägg till den här länken till Twitter eller Facebook
Sätt som favorit
Träffar: 1331
Kommentarer (4)

...
skriven av Ann Bolinder , november 11, 2009
skriven av Ann Bolinder , november 11, 2009
Ja, när man närapå ingenting ser fyller ens fantasi ut mörkret, tomrummet med de egna fantasierna - att de alltid ska vara sådana monster!Lätt att känna igen sig i din dikt. Handlar det om instinkt, reptilhjärnans varning - i mörkret lurar rovdjuret? Ungefär som orm- och spindelskräck.
Finstämd början
skriven av Pia Karlsson , november 11, 2009
skriven av Pia Karlsson , november 11, 2009
Dikten börjar finstämt, men blir sedan obehagligare. Bra upplägg. Dikten handlar om en situation som man kan känna igen sig i.
...
skriven av Anette Rosenberg , november 11, 2009
skriven av Anette Rosenberg , november 11, 2009
Ulf, jag tror många känner igen sig i din text. Speiellt i raderna " skrämd ökas farten fantasin utvecklas". Du lyckas förmedla en kuslig känsla med månen, kylan och skuggorna.
...
skriven av Sari Vettenranta , november 13, 2009
skriven av Sari Vettenranta , november 13, 2009
Det är så sant så – mörker och i synnerhet vintermörker har en vidrig tendens att skrämma livet ur en
om man vandrar på fel vägar. Och av ngn märklig anledning så kan månljus förvärra hela scenariot. Det är nästan så att det vore bättre om månen kunde slockna helt ibland, så man slapp alla de där krypande skuggorna du skriver om. Sista strofen låter fint när jag läser den, med ordet negligera som blir "komplicerat" vacker.
om man vandrar på fel vägar. Och av ngn märklig anledning så kan månljus förvärra hela scenariot. Det är nästan så att det vore bättre om månen kunde slockna helt ibland, så man slapp alla de där krypande skuggorna du skriver om. Sista strofen låter fint när jag läser den, med ordet negligera som blir "komplicerat" vacker.
Skriv kommentar
Textarkiv
Logga in/ut
Nyhetsbrevet
Annons
Nya texter
-
Du ofödda barn
Laila Nilsson - 2010-09-02 15:00:00 -
Ålderstecken
Torgil Höckergård - 2010-09-02 14:00:00 -
I en obestämd tidpunkt
Hans-Olof Boström - 2010-09-02 13:00:00 -
Monologen
marja-liisa koski - 2010-09-02 12:00:00 -
PÅ BRON
Alicja Lappalainen - 2010-09-02 10:00:00 -
Ljudet illar mig
Anette Rosenberg - 2010-09-02 09:00:00 -
I din grav
Tobias Myrbakk - 2010-09-02 08:00:00 -
Ytliga snitt
Tobias Myrbakk - 2010-09-01 12:00:00 -
En bänk
Helena Jirenfelt - 2010-08-31 16:00:00 -
Ett trots allt framrusandes
Hans-Olof Boström - 2010-08-31 15:00:00

