Kortprosa

Månadens prosatext: Peter

Britt-Marie Rosbäck

Detaljer

Kategori: Kortprosa

Publicerad söndag, 04 september 2011 00:00

Skriven av Britt-Marie Rosbäck

Träffar: 488

Jag sitter på golvet, omgiven av fotografier från förr. Bläddrar ivrigt i det mörkröda albumet med klotter på framsidan som sammanfattar min tonårstid på några få sidor. Den tid då föräldrar utgjorde varelser som existerade i en annan era, ett annat liv. Oändlig syntes framtiden som väntade när den evighetslånga ungdomen njutits klart.

Där! Peter leende mot kameran, på den gula mopeden, en Kreidler var det visst. Jag överrumplas av känslan som efter dryga 30 år är lika förlamande. Motorljudet… Jag hade aldrig misstagit mig, skulle säkert inte göra det nu heller. Motorljudet som kom ifatt under min väg till skolan. Mindes hur jag blivit spänd och mjuk på samma gång, vågade inte vända mig om i rädsla för att blotta allt. Jag var tvungen att samla ihop mina ansiktsdrag först.

Peter för alla andra, auran bara för mig. Hans blå ögon, den spjuveraktiga blicken fylld av återhållen åtrå. Det sög och drog. Varje gång likadant, jag kände den stora bläckfisken, tung, i botten av min mage. Som med sina långsamma kluckande rörelser spred elektriska vågor ut i fingertoppar och ben.

Inga andra tankar hade haft plats att tränga förbi.

– Hej! 

Hans röst, mörk men ändå mjuk. Mina egna ord som vägdes på guldvåg men ändå gled ut genom munnen helt slumpmässigt, med en obekant klang.

Jag satte mig med underlivet hårt pressat mot sadeln, höll mina armar runt hans sträva jeansjacka. Med slutna ögon sniffade jag Brut och ”hemma hos Peter”. Tätt intill.

Åk, åk vart du vill, ut i rymden. Vi flyger, VI FLYGER!

Jag återvänder sakta till nuet, slår ihop albumet. Går med tunga steg ut till den överfulla diskmaskinen och förberedelserna inför lördagskvällens parmiddag.

© Britt-Marie Rosbäck

”Peter” är utsedd till Månadens prosatext september 2011