Dikter

Månadens dikt: Västerbron

manadens diktdu känner mig nu


du har följt mig
genom slumrande höstar
vilda vårar
när allt som är jag
blir regn längs asfalten
pölar på marken
och jag slutar existera
när du vänder dig bort


du har nog aldrig
haft det jag behövt
ändå
står jag här igen
överväger
liv


för jag faller i bitar
när du släpper min hand
och du förgör mitt inre
med tystnaden


i storm
står varje människa ensam


© Tove Meyer
”Västerbron” är Månadens dikt februari 2012

Kommentarer   

 
#3 Birgitta Wäppling 2012-03-13 01:23
Den här dikten är mer än bra. Du målar upp så mycket med få ord, sätter fingret på situationer och delar med dig av allt detta i diktform. Västerbron, som genom igenkänningen får bli diktjagets samtalspartner, och därmed får ta del av hennes tankar och delta i en inre dialog.
Tack för läsupplevelsen!
:)
Citera
 
 
#2 Maria Curtis 2012-02-15 19:06
Vilken vacker dikt Tove, dina ord berör mig., sårbarhet, farväl, ensamhet, grattis!
Citera
 
 
#1 Yvonne Andersson 2012-02-09 19:54
Grattis Tove!
Jag tycker att din dikt greppar livets otakt. Den känns inuti. Du hittar de rätta orden. Bra!
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information