Dikter

Lille Harpalt

paltEn liten harpalt trycker i gräset

på den slumrande daggvåta ängen

gryningens första morgonstrålar

kikar in över harpaltssängen

 

Hans darrande lilla nos

tar in alla dofters smak

den gröna ängen är hans värld

och blåa himlen är hans tak

 

Harpaltens lilla mjuka kropp

är ny i världen sen i går

och av de andra syskonpaltarna

finns inte ett enda spår

 

Han är ensam, rädd och nervös

och på natten var det kallt

världen är stor och farlig

för en liten försvarslös palt

 

Räven stryker hungrigt i snåren

och ugglan sveper tyst på jakt

men på ängen sover harpalten

medans himlen står på vakt

 

© Yvonne Kristensson

Kommentarer   

 
#3 Eva Marita Yvonne 2011-03-14 19:08
Tack Berit och Anette!
Citera
 
 
#2 Anette Rosenberg 2011-03-12 16:41
Yvonne, jag känner med den lilla harpalten! Bra skrivet.
Citera
 
 
#1 Berit Bursell 2011-03-11 18:35
Jättefin dikt.
Du förmedlar känslorna hos stackars haren fantastiskt och
gripande. Och mitt i allt "håller faktiskt himlen vakt". Kanske den här haren klarar sig och nästa år sitter en ny palt i gräset.
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information