Dikter

Lied

Jag bjuder Dig en verklighet

ett ofullkomnat du

som en vår

från en glömd tidsepok

förfrämlingandet har ju redan satt

sitt fotspår i din sandstrand

bakom vidjorna

hör man redan nattfalkens ryttlande ljud

som bär upp dimmälvornas speglande huvuden

och ger mig en plats mitt i det sjudande nuet

 

Är det då även du som strömmar

vinterns förkomna is

under nattens kylande täckning

då ljuset går mot sitt ide

eller morgondags

under solögats hamrande intrycksgallring

och havssidans våldsamma gnisslanden

tillvaratar att färga havsspegeln vit

under luftens vibrerande dallring

sedan vinden

under morgonrykten

sprider fält

på vågorna

i sommartid

 

© Lennart Andersson

 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information