Dikter
Jag vet att du finns
- Detaljer
- Kategori: Dikter
- Publicerad tisdag, 13 september 2011 08:00
- Skriven av Britt-Mari Stacksjö
- Träffar: 278
Till min syster som förlorat sin son
Natten med sitt mörker kom så snabbt
rädslan grep tag om mig
hårt och skoningslöst
jag ropar ditt namn
gång på gång
men inget svar
jag vet att du finns
jag vet...
Så småningom kommer gryningen
grå och fuktig
dimman svävar över äng och åker
tjock som en våt yllefilt
men långt därborta
finns en sol på väg upp
jag väntar, hoppas
ser hur dimman lättar
skingras, svävar över skogen
Så kommer första strålarna
de värmer mot min kind
torkar mina tårar
en svag vind når mitt hår
jag anar doften
så välbekant
jag visste det
du finns, du finns
för alltid
hos oss alla
© Britt-Mari Stacksjö
Kommentarer
Redan i första versen griper texten tag i mig när jag läser "jag ropar ditt namn gång på gång". Det känns som någon tar tag och vrider om hjärtat på mig. I sista versen blir känslan lika överväldigande när jag läser "jag anar doften så välbekant" Dofter har ju en förmåga att etsa sig fast, dröja kvar och tillåta oss att minnas. Mycket bra skrivet!
Jag vet att du är en duktig konstnär min spelman sitter på väggern o minner om dej.
Men att du var så duktig på att formulera dina tankar på pränt är ju inte heller konstigt .
Mycket fint skrivet, kram till dej.
RSS-flöde för kommentarer på denna post