Dikter

Jag lapar min glädje

Bläckfiskarmar löper

i livets ångerfulla hinderbanor

och besegrar havsmonstret

i kampen över vattengraven

bläckets rytmiska flödesvåg

pulserar

i omloppsbanan



Jag lapar min glädje

ur välfyllda krus

och mäter min sorg

i tårfyllda bägare



Ur ramens spruckna glas

ansiktet

likt oformliga pusselbitar mödosamt läggs ihop

där bitarna saknar sin make

och fogar samman bilden till oigenkännlighet

en främlings

min fiende



Jag lapar min glädje

ur välfyllda krus

våta fläckar

lämnar färgade spår

på kudden


Kommentarer   

 
#2 Anette Rosenberg 2009-05-19 01:34
Tack, Ursula, jag blir jätteglad för din positiva respons på min text, tack ,tack.
Citera
 
 
#1 Ursula Weichler 2009-05-18 20:30
Tycker om hela texten, men mest att första versen och slutversen nästan kan stå för sig sälva. OK, visserligen älskar jag bläckfiskar ändå, men bilden är så djup och talande. Dessutom är titeln som att man håvas in, så passande!:D
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information