Dikter

Jag kommer alltid vara en sådan som stormar

Tove Meyer

Detaljer

Kategori: Dikter

Publicerad torsdag, 18 augusti 2011 14:00

Skriven av Tove Meyer

Träffar: 244

älskade
jag kommer alltid vara en sådan som känner med vågorna
vindarna jordskreden innanför bröstet
jag kommer alltid vara en sådan
som skrattar hejdlöst tills luften tar slut
jag kan aldrig blomma längs väggarna
jag står med händerna utsträckta mot himlen mitt i rummet
jag slår mig blodig mot asfalten
faller tiotusen meter innan jag går sönder i en explosion
som fyller en himmel
eller i alla fall en horisont som ett stjärnfall
fast det går bara att se om man tittar riktigt noga om man vågar stanna tills nästa dag om man vågar möta tårarna och
känner hur hjärtat slår
på riktigt

älskade
jag kommer alltid vara en sådan som stormar
en sådan som gråter tills allt tar slut
bara då vet jag att jag har levt
och jag kommer aldrig rycka på axlarna åt livet
jag kommer leva på kanten vid smärtan där allt är som allra vackrast
kanske vågar du inte orkar du inte men se mig i ögonen stanna kvar och
jag ska leva lite lugnare om du vill
jag ska stanna upp och reflektera mig i solskenet från dina ögon
om du lovar att inte släppa min hand när jag skakar när jorden under dina fötter känns sådär osäker
älskade stanna kvar vid min horisont och jag ska visa dig en värld som kanske gör ont ibland
men även asfalten betongen är vacker när det skymmer

© Tove Meyer