Dikter

Isblå blick

I ormögats isblå blick snärjs jag in

du vräker in dina rötter

och vrider om

vänder ryggen till

och lämnar naket

vanmaktens tomrum efter dig



Du hissar flaggan i triumf

och låter den vaja i vindens riktning

som om ingenting hänt

 

Kommentarer   

 
#4 Anette Rosenberg 2009-06-12 21:28
Sari, jag blir så varm i hjärtat av din kommentar, tack!
Citera
 
 
#3 Sari Vettenranta 2009-06-12 02:43
Jag fick också reflektioner till en kamp - en känslokall sådan där segraren vänder kappan med vinden o lämnar den skadade åt sitt öde..
"Du vräker in dina rötter och vrider om" låter ju inte milt precis:cry:
Citera
 
 
#2 Anette Rosenberg 2009-06-11 01:49
Tack, tack Ursula din respons värmer mitt hjärta!
Citera
 
 
#1 Ursula Weichler 2009-06-10 20:39
Hui, jag associerar till maktkamps-bråk, sådär när prestige och vinstpoäng går för vett och förnuft och de kalla känslorna, de som t.o.m. kommer efter de röd-heta, styr med järnhand. Och den första början, att ett ormöga är isblått... brrr.... ruskigt värre bra!:D
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information