Kortprosa
Inte hungrig
- Detaljer
- Kategori: Kortprosa
- Publicerad måndag, 07 mars 2011 16:00
- Skriven av Anna Nygren
- Träffar: 335
– En cheeseburgare med extra…
– … tomat och en Cola light. Femtionio spänn. Nästa lucka om fem minuter.
– Mm… jag tar det kontant. Här...
– Tack. Sextio, åttio, ett hundra, så varsågod.
Krypkörning fram till nästa lucka. Avgaserna letar sig in genom den nedvevade rutan och hon funderar på om hon borde stänga. Jo, hon borde. Men nej, hon vill hellre andas in så mycket gift hon bara får tillfälle till, som en sorts protest mot alltihop. En finnig tjej med svart kajal räcker henne den bruna papperspåsen.
Hon kör inte motorvägen, hon kör den gamla vägen. Hon lyssnar på p1. Om skogsskövling i Amazonas. Mekaniskt tuggar hon i sig pommesfritesen. Hamburgaren smetas tunt lite i omslagspapperet. Granskog utanför. Granskog som avlöses av bron över kanalen, en bit med öppen mark. Ett par hus. Sen granskog. När maten är slut stoppar hon ner skräpet i påsen och klämmer ihop den en aning. Med van hand vevar hon ner rutan och kastar ut påsen. Hon behöver inte släppa vägen med blicken.
Människor och tro. Repris. En man som är cancersjuk. Det är säkert intressant. Förbi Karlssons gård. Möter en långtradare. Första idag. Konstigt. Brukar vara fler. Alla tjecker eller letter eller vad de nu är lastbilschaffisarna, alla kör fel. Det är GPs: en, visar kortaste vägen. Så hamnar de mitt i skogen. Möte är omöjligt.
Solen har nästan gått ner. Den sticker henne i ögonen. In under den nedvikta skärmen. Hon måste glömt solglasögonen på skrivbordet. Inte bra.
In i samhället. Grannar som påtar i trädgården. Man borde väl klippa gräset. Gruset knastrar under däcken när hon kör på den lilla avtagsvägen efter kyrkan.
Väskan får stå kvar i bilen. Dörren är inte låst.
– Hallå? Är det du som kommer?
– Hej. Var är Sara?
– Hos en kompis. Jag är Elias blev så hungriga så vi började utan dig. Men det finns kvar så det räcker. Rogers special: Korv Stroganoff, ris och gröna ärter. Sätt dig!
– Nej, tack. Jag är inte hungrig.
Det är något med blicken. Som om hans leende sticker i ögonen. Han ser hur hon vänder sig om igen. Hon var visst inte hungrig.
© Anna Nygren
